Avgifter

Det finns två typer av avgifter som nästan alltid förekommer i en volleybollförening, medlemsavgifter och träningsavgifter. Medlemsavgift betalas vanligtvis en gång per år medan träningsavgift betalas antingen säsongsvis eller terminsvis. Summor varierar mellan olika klubbar. I Habo Wolley är medlemsavgiften 350kr, och familjemedlemskap kostar 600kr. Träningsavgift varierar mellan 0-450kr per säsong beroende på ålder.

Medlemsavgift

Medlemsavgift är den avgift som alla aktiva medlemmar i klubben betalar varje år. Den kan, förutom rätten att träna efter erlagd träningsavgift, innehålla sådant som medlemserbjudanden från sponsorer och reduerad entréavgift på eventuellt representationslags matcher.

Det är vanligt förekommande att föreningar erbjuder möjlighet att teckna familjemedlemskap. Summan för det brukar vara ungefär samma som för två medlemmar. Familjemedlemskapet gör det ekonomiskt gynnsamt att exempelvis alla barn i en stor familj börjar spela volleyboll, samtidigt som det begränsar kostnaderna för en familj.

Träningsavgift

Träningsavgift betalas av alla barn och vuxna som tränar i klubbens verksamhet. Generellt är träningsavgiften för de riktigt unga låg (i Habo Wolley är det ingen träningsavgift i Volleybompa) för att sedan öka  gradvis i takt med att barnen blir äldre och börjar träna oftare. Träningsavgiften är förutom antalet träningstillfällen också beroende av vilka kostnader man har för hallhyra, vilket kan skilja sig mycket mellan olika kommuner.

I träningsavgiften ingår rätten att träna, men de allra flesta föreningar inkluderar licensen i träningsavgiften. Licensen kostar i normala fall 130kr för volleyboll och 130kr för beachvolleyboll. Den ger spelaren rätt att tävla, samt en försäkring.

Få berörda att betala

I början av verksamhetsåret, vanligtvis i september, bör man ligga på om att medlemmarna ska betala medlems- och träningsavgift. Med dagens moderna it-lösningar ska inte några brev behöva skickas, utan uppmaningar via E-post om att betala in till angivet bankgiro bör räcka.

Ibland kan man behöva ligga på lite om att det är dags att betala. Att folk inte betalar beror i de allra flesta fall INTE på att de inte vill eller kan betala, utan att man glömt bort eller att det blivit fel i kommunikationen.

Bidrag och ekonomiskt stöd

Genom att se till att ta del av de bidrag som finns, samtidigt som man har koll på sina utgifter skapar man en sund ekonomi i en förening. För att verksamheten ska fungera långsiktigt krävs att man har ordning på sina finanser. Som så mycket annat är den ekonomiska biten något som kan verka svårt och krångligt, men som är relativt enkelt när man väl fått kläm på hur det fungerar och satt strukturerna.

De viktigaste punkterna för en fungerande ekonomi kommer redogöras för nedan

LOK-stöd

LOK-stöd innebär lokalt aktivitetsstöd och ges till föreningar för daglig verksamhet. Bidraget ges ut vid sammankomster med minst tre deltagare samt en ledare. Deltagare ska vara från 7 till 25 år (för funktionshindrade finns ingen åldersgräns) och ledare ska vara från 13 år.

I dagsläget ligger LOK-stödet på 8kr/deltagare, 24kr för ledare ett, samt 6kr för ledare två. För att en sammankomst ska vara berättigad stöd ska en aktivitet pågå i minst 45 minuter, vara annonserad i förväg samt inneha gemensam start och avslut. Samma person kan inte få LOK-stöd två gånger på samma dag, även om man har två olika träningar.   25% utav sammankomsterna kan vara annat än ordinarie verksamhet, exempelvis att man går på bio tillsammans eller ser på elitlagsmatch.

För att få LOK-stöd måste man närvaroregistrera aktiviteterna i idrott online. För att registrera personer i idrott online behöver man fullständigt personnummer. En registrering i IO innebär ingen licens och det är således kostnadsfritt.

Lathund för att ansöka om LOK-stöd finns här
Här kan man läsa mer om närvaroregistrering

Idrottslyftet

Varje år avsätter regeringen 500 miljoner kronor i idrottslyft, pengar som kan sökas av föreningarna. Idrottslyftet har fyra pririterade områden:

1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till sitt specialidrottsförbund (SVBF).

2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område i samverkan med andra föreningar/organisationer vänder man sig till sitt distriktsidrottsförbund. Vill föreningen på egen hand arbeta med rekryteringsfrågor vänder man sig till sitt specialidrottsförbund.

3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som ”Idrotten vill” – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till sitt SISU-distrikt. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden.

4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer – vill föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till sitt distriktsidrottsförbund. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden.

För de enskilda volleybollföreningarna är punkt två, rekrytering av barn och ungdomar till föreningsverksamhet, mest aktuell. För att få stöd från distriktsidrottsförbundet ska någon form av samverkan ske. 50% av dessa medel avsätts för samverkan med skola.

Skolvolley är ett utmärkt exempel för vad man kan söka idrottslyftsmedel för. Maxbeloppet varierar mellan olika distriktsidrottsförbund, men riktlinjerna säger att minst 50% av allt samverkansstöd måste gå till samverkan med skolan.

Idrottslyft söks genom idrottonline, för att se hur man går tillväga titta här 

Folkbildning

Folkbildning är det som ofta kallas för lärgrupper, men lärgrupper är bara en del av folkbildningen. Folkbildning är uppdelat i följande områden

Lärgrupp
En lärgrupp kan jämföras med en studiecirkel. Lärgruppen är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under en kortare eller längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något i ett visst ämne eller område. En lärgrupp kan också drivas på distans. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna där man utgår från olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser. Som utgångspunkt ska man ha ett studiematerial som kan vara en bok eller annat material i ämnet man valt.
Läs mer här

Föreläsning
När föreningen vill samla sina medlemmar kring ett tema kan föreläsning vara en arbetsform. En föreläsning ska inspirera och det är temat som står i fokus.
Läs mer här